Kärring Onsdag
I dag blev det en väldigt lugn onsdag hemma hos Inga-Lill. Det blev film och gott att äta. Jag tog inte bilen till Inga-Lill som jag brukar göra utan gick dit, inte för att det är speciellt långt till henne men bekvämligheten gör att man gärna tar bilen. Det var väldigt skönt att gå måste jag säga. Men döm om min förvåning när jag insåg att min kondition inte är vad den en gång varit, jag har varit tidningsbud i 25 år innan jag slutade för ett och ett halvt år sedan, då flåsade jag inte som en blåsbälg när jag gått upp för en backe. Då sprang jag upp med snabba lätta steg. Fy jag skäms över att blivit en sådan soffliggare, måste bli ändring på detta.
Nu till något annat, kan man eller bör man vänta med att plantera ut Julrosen som jag fick av min lilla mamma i julklapp.
5 Comments
LindaLunda
Se det från den …
… possetiva sidan.. NU kan du ju köpa ett par skor till.
Fast vad jag förstått så vara inte snön…
Linda
annikanilsson
Ojdå
tänkte på vad praktiskt det är att ha ett jobb där man får motion på samma gång som man jobbar. Jag sitter ju på ändan hela dan och det känns som att tiden inte räcker till för motion ibland och så får det ju inte vara. Lycka till med motionerandet, jag ska strax spänna på mig skidorna.
camillak
Låter såå mysigt…
med era "kärringträffar"! Hur många är med o hur ofta ses ni? Bestämmer den ni är hos vad som görs o vad som bjuds på..?
Motion ja, borde förbättras här också! Har gått 2 kvällar i rad nu…igår tog sonen sparken med =)) Kul!! Helt klart vi får traska på…så med tiden blir väl flåset bättre! Jag har också julros inne…men vi har tjäle o snö så det är nog bäst att vänta lite! <3
Ingalill
Hittade denna informationen
(Har du det varmt, dvs. plusgrader och ingen tjäle, så kan du göra det nu. Men täck över planteringsplatsen med torra löv och ha granris till hands om det blir kallt sedan.) Har hittat blå och röda julroser som jag skall beställa.
biglinda
Skönt
och miljövänligt att gå istället för att ta bilen. Du får nog snart tillbaka din ork när du varit tidningsbärare i så många år, det är inget latmansgöra precis.
Birgitta